Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom i latin. Som detta är ett mer ofullkomligt sätt än
att lära gossen latin genom talande, så kan han först
få fullkomligt lära sig utantill verbens former och
sedan substantivens och pronominas deklinationer,
varigenom man underlättar hans bekantskap med andan
och arten i latinska språket, vilket ju förändrar verbs
och substantivs betydelse icke liksom de moderna
språken genom att sätta småord framför dem utan
genom att ändra slutstavelserna. Mer än detta tror jag
icke han behöver kunna i grammatik, förrän han kan
själv läsa Sanctii Minerva med anmärkningar av
Scioppius och Perizonius.[1]
Vid[2] undervisning av barn tror jag även man bör
iakttaga det, att i de flesta fall, när de fastna på
någonting, man icke bör bry dem vidare genom att söka
leda dem till att själva finna ut det, t. ex. genom att
göra sådana frågor som den: »Vilket ord står i
nominativ?» i den sats de skola ta ut, eller genom att
spörja, vad aufero betyder, för att leda dem till kunskap
om vad abstulere betyder o. s. v., när barnen icke
strax kunna säga det. Härmed öder man endast bort
tid, genom att man förvirrar barnen. Ty medan de lära
sig och uppmärksamt ägna sig häråt, bör man hålla
dem vid gott lynne och göra allt lätt och så trevligt för
dem som möjligt. Så ofta de bli stående vid någon
svårighet och äro villiga att gå framåt, bör man
alltså strax hjälpa dem över den utan tillrättavisning
eller bannor. Man får nämligen komma ihåg, att när
strängare medel tillgripas, de endast framkallas av
stolthet och kinkighet hos läraren, som väntar, att
barnen ögonblickligen skola behärska allt, vad han själv
vet. Han borde ju snarare betänka, att hans uppgift
är att hos dem stadga vanor, ej att med vrede inpränta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
