Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt passar för en herreman. Ty vad kan vara löjligare
än att med andras präktiga och vackra tankar och
yttranden blanda upp en del torftigt gods ur egen
fatabur. Detta blir härigenom dess mera blottat och har
intet annat behag eller större prydlighet för den
talande än en sliten vadmalsrock, uppfiffad med stora
lappar av skarlakan och glänsande brokad. Visserligen,
när man råkar på ett ställe, vars innehåll är värt att
minnas och vars uttryckssätt är träffande och utmärkt
— sådana förekomma ju ofta hos forntidens
författare —, då kan det icke skada att inprägla det i de
unga lärjungarnas sinnen och att med sådana
beundransvärda prov på dessa stora mästares konst ibland
öva skolgossars minne. Men att de lära sig sina läxor
utantill, alltefter som de råka komma i boken, utan
urval eller urskillning, det vet jag ej, vad det tjänar till,
annat än att orätt använda deras tid och möda och giva
dem avsmak och motvilja mot boken, i vilken de icke
finna annat än onyttigt besvär.
176.[1] Man säger nu, efter vad jag hör, att barn
böra hållas till att lära sig saker utantill för att öva
och stärka minnet. Jag skulle önska, att detta
påstående kunde stödja sig på lika starka förnuftsskäl som
det framställes med förhastad tvärsäkerhet och att
detta bruk vore grundat på god iakttagelse mera än på
gammal hävd. Ty det är uppenbart, att minnets styrka
beror på lyckliga naturanlag och icke på någon genom
övning och vana förvärvad egenskap. Vad själen
riktar sin uppmärksamhet på och av fruktan för att tappa
ofta på nytt hos sig inpräglar genom upprepad
eftertanke, det kan den visserligen lätt hålla kvar, dock
endast alltefter sin egen medfödda styrka i att fasthålla.
Ett intryck, som man gör på vax eller bly, håller sig
icke så länge som ett intryck på mässing eller stål. Jo,
om det ofta förnyas, kan det förstås hålla sig så
mycket längre. Men varje ny tanke därpå är ett nytt
intryck, och det är efter detta man bör räkna, om man´
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
