Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människors tomma beröm för en ganska betydelselös
färdighet. Detta finner jag att man allmänt försummar och
att man ingenstädes gör sig möda att förkovra unge
män i deras eget språk, så att de kunna fullständigt
förstå och behärska det. Om någon bland oss uttrycker
sig med mer än vanlig ledighet och renhet på
modersmålet, så beror det på slumpen eller på hans begåvning
eller på vad som helst snarare än på hans uppfostran
eller någon omsorg från hans lärares sida. Att bry sig
om, hurudan engelska lärjungen talar eller skriver, är
under dens värdighet, som uppfostrats mitt bland
grekiska och latin, om han också själv kan endast föga
därav. De äro de lärda språken, de enda det passar
för lärda män att befatta sig med och undervisa uti;
engelska är den obildade hopens språk. Och ändå se
vi hur statsklokheten hos vissa av våra grannar icke
ansett det ovärdigt det allmännas omsorg att främja
och belöna utvecklingen av deras eget språk.[1]
Modersmålets förfinande och riktande är ingen ringa
angelägenhet bland dem. Härför äro kollegier och löner
anslagna,[2] och det har bland dem väckts till liv en stor
ärelystnad och tävlan att skriva felfritt. Vi se också,
varthän de härigenom hava kommit och vilken
vidsträckt spridning de givit ett språk, som, hurudant det
än må vara nu, hörde till de sämsta tänkbara i vår
världsdel, om vi tänka på hur det var före några av de
sista konungarnas tid.[3] De store männen hos romarna
övade sig dagligen i sitt eget språk, och vi finna ännu
i hävderna bevarade namnen på vältalare, som
undervisat några av deras kejsare i latin, ehuru det var
dessas modersmål.
Det är uppenbart, att grekerna voro ännu mer
nogräknade med sitt. Alla andra språk än deras eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
