Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORPEDO UNDER ARKEN. 69
metall, hvilken han i Kjærlighedens Komedie danade
till sårande pilar och sjungande strängar. Den vällust,
med hvilken jag läste och omläste Kjærlighedens
Komedie, kan bäst skildras genom att omtala, huru —
när jag strax efter blef illa sjuk — det befanns att
jag omedvetet lärt dikten nästan utantill; att
feberfantasierna fylldes af dess gestalter; att pulserna tycktes
mig slå med den Ibsenska versens rytm och att
tillfrisknandet fördröjdes, emedan hjärnan icke fick ro för
borrandet af dessa hvassa repliker.
Denna upplefvelse synes mig — ehuru i förstärkt
grad — typisk för den betagenhet, hvilken varit den
allmännaste formen för Ibsens makt öfver själarna.
Jag förstod redan då, att Camilla Colletts inflytande
på Ibsen varit af det slag, som blott uppstår mellaji
andligt befryndade, och att Ibsen sålunda genom hennes
bok endast stärktes i det pathos, som var hans egnaste.
Detta pathos mötte mig med väldigare mått i Brand
och i Per Gynt. Men Kjærlighedens Koniedie hade vuxit
ur samma absoluta helhetskraf, som de båda mäktigare
verken, och det område, på hvilket Ibsen genom sin
ungdomsdikt häfdade detta helhetskraf, var det, där alla
mina innersta instinkter förberedt samstämmigheten med
hans högspända idealism.
Camilla Collett hade låtit norden höra kvinnans
hjärte-sjuka klagan öfver de samhällsseder, hvilka undertrycka
det djupaste, finaste och starkaste i kvinnans väsen, hvilka
kränka hennes erotiska naturlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
