Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
LIFSBEHOF.
där icke ens anas, posteu komma högst en gång i veckan
och ingen ångbåt eller järnväg finnas på åtskilliga mils
afstånd!
Ett sådant eden har jag nått. Men jag röjer ej
dess läge. Då kunde också andra kulturmänniskor finna
vägen dit — och därmed vore paradiset förloradt! Ty
att den första upplagan af detta icke blef en odelad
framgång, det var sannolikt icke ormens fel, ehuru
människorna länge tröstat sig med denna fördom.
I mitt eden fattas icke blott allt som bör fattas: där
finnes äfven allt som bör finnas. Blåa, snöstrimmade
fjäll och långsträckta, skogbevuxna höjder bilda en
linie-skön mur omkring lustgården; en stark, grönsvart och
hvitfraggande fors öppnar väg genom muren för ögat och
fantasien, och vida sjöar gifva det mörka skogslandskapet
ett par stora, klara ögon. Glittrande björkar och
blommande rönnar dofta i den midsommarsol, som blott ett
par timmar sjunker under synranden, som nästan dygnet
om brädmognar skördarna, utpressar dofterna och målar
blommorna färgstarka. I åsarnas gröna vidder spegla
sig om dagen molnen som snabbt glidande blåa skuggor.
Men kvällen gjuter öfver åsar och ijäll både röktopasens
och ametistens violetta skiftningar, både opalens ljusa
och hafvets djupa blåhet, både äppelblommens och vinets
röda skimmer. Slutligen framträda fjällens mjuka, fint
fördelade konturer entoniga — i mörkblå emalj — mot
himlens guldgrund, och denna förblir hela natten lika
glödande tills den omärkligt smälter in i morgonljuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
