Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
På sjöarna skall man från ångbåtarnas däck höra alla
Europas tungomål. Öfver de vida vidder, där renhjordarna
betat, skola lokomotiven flåsa fram i alla riktningar.
Och Noaks ark — den kallas nu för tiden turisthotell
— skall fastna än här än där på bergstopparna!
Dessa framtidsbilder, hvilka om nätterna endast väckte
min afsky, kunde jag om dagarna betrakta mera allsidigt.
Ty äfven den mest ensamhetsbehöfvande, skönhetsgalna
och naturälskande människa skulle — i vår tid — icke
vilja, om hon än kunde, alldeles hejda den materiella
utvecklingen. Bygd måste brytas och bröd måste vinnas
ät många människor, där nu blott fä kunna mättas.
Men den fråga, som varit en af mitt hela lifs frågor,
fick af mina norrlandsintryck en ytterlig aktualitet: den,
om man icke på ett sådant sätt skall kunna främja
den materiella kulturen, att människorna ej blott blifva
rikare utan äfven lyckligare; att ej endast nyttan men
äfven skönheten tillgodoses?
Skola icke de bittra rönen från Norrlands
skogs-sköflade bygder i tid kunna väcka medvetandet att man
med mera vishet måste bruka, icke blott sina möjligheter
till varaktigt välstånd, utan till verklig lifsglädje, till
njutning af tillvaron på ett förädlande sätt?
Det är först på senare tider, som den norrländska
allmogen ser det sköna i den natur, där den lefver sitt lif.
Icke den stränga, storartade bygd, i hvilken den kämpat
sin hårda kamp för uppehället, nej, bördiga fält och
lummiga lundar har förut fängslat denna allmoges sinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>