Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Först i England, så i Frankrike och Belgien, sedan i
norden och slutligen i Tyskland har man börjat fejden mot
det stillösa fabrikskramet eller det idélösa efterapandet af
äldre stilarter. De stora konstnärer, hvilka med allvar
ägnat sig åt uppgiften att göra skönheten till en
hvardags-glädje i hemmen och i det offentliga lifvet, ha sålunda
åter gjort det till en själens njutning att omslutas af
väggar, att ordna blommor i en skål, att tända ett ljus,
att duka ett bord, att dricka ur ett glas! De hafva icke
godkänt Ruskins improduktiva ensidighet: att hvaije del
af «tt arbete måste utföras af konstnären själf. De hafva
i stället uppfostrat handtverkare hvilka — särskildt i
Belgien — fullt uttrycka artistens uttalade afsikter.
Årligen vinnas allt fler konstnärer från den, för deras
egen som mänsklighetens lycka betydelselösa, sträfvan
att tillverka, hvad en ung tecknare kallade »onyttiga
möbler» — det vill säga medelgoda taflor och statyer.
Dessa konstnärer känna sig nu lyckliga i medvetandet att
omedelbart bidraga till den stora, slutliga harmonien,
den då hela den yttre världen skall stå i samklang med
vår inre skönhetslängtan, en längtan, som aldrig med ett
ringare mål skall kunna stillas.
Visserligen är dilettantismen redan nu den stora faran
inom denna tillämpade konst. Och där finnes en ännu
djupare fara, den att konstnärsfantasien, under sin lek
med formen, glömmer sakens ändamål. Men denna fara
får sin naturliga rättelse då konstnären icke endast
arbetar i dyrbart material för de rika, utan äfven åt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
