Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄI.FHÄFDELSE OCH SJÄLFOFFRANDE.
163
helhet är långt aflägsen från det samma och att äfven de
högst stående ännu endast delvis kunna förverkliga det.
Men det bör till sin innebörd vara sådant, att hvarje
människa kan tänkas efterlefva det hvar dag af sitt lif,
och att hela mänskligheten kan tänkas nå det, utan att
vare sig den enskilda eller släktet därigenom stannar i
lifsfientliga ytterligheter.
Innan människorna kunna omfatta denna nya
idealism måste de emellertid uppgifva en illusion i
hvilken de ännu lefva, den att de äro kristna. Ty ehuru
fåtalet ännu erkänner sanningen, så är sanningen den:
att tron på Kristus som den — för alla tider och alla
människor giltiga — absoluta sanningens uppenbarelse
om människans väsen och människans mål, icke längre
är lefvande annat än hos ett fätal helgjutna
personligheter. Sanningen finnes i Dostojewskis diktarsyn: att en
till jorden återkommen frälsare blefve inspärrad som en
för samhället och kyrkan farlig fiende. Sanningen är att,
lika litet som en återvändande Kristus blefve erkänd af
det samhälle, som kallar sig kristet, lika litet skulle han
som sin andes barn erkänna detta samhälles odling, ehuru
man påstår att denna kultur — i allt hvad den äger af
sanning och skönhet, af sedlighet och samfundsordning —
endast är en utveckling af Jesu lära, åt hvilken man
tillmäter en sådan utvidgningskraft, att den till dagarnas
ände skall kunna omspänna hela kulturförloppet!
Sanningen är tvärtom, att kulturen, i hvad den företer
af godt som af ondt, är ett resultat såväl af de hedniskt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
