Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
verkligen öfvervinna det onda genom att icke stå det
emot. En annan gång skulle vårt undanvikande endast
bringa lågheten till makten. Ty det tåligt burna lidandet
gör intryck på de oädla, endast när de tro att den tåligt
lidande äger makt att hämnas om han vill — en
erfarenhet, hvilken Jesu egen historia, liksom historien om alla
maktmissbruk, till öfverflöd bekräftar I
Och om alla Jesu utsagor gäller som om dessa, att
vi fritt måste bruka eller icke bruka dem, ifall vi vilja
utbilda vår personlighet till full harmoni och energi.
För Jesus — och Jesusliknande naturer — är det att
»mista sitt lif» att »vinna det». Men för andra slags
naturer — t. ex. konstnärsnaturer, härskarnaturer — är icke
detta vägen till personlighet. För dem är vägen motsatt
Jesu väg. Och därför är det ett våld på människonaturen
att för alla uppställa Jesus som idealet. Det, som gjorde
honom till personlighet, blir, om en annan mot sin natur
tvingar in sig däri, ödeläggande för denna personlighet.
Det oföränderligt betydelsefulla är att Jesus gifvit oss
föredömet af idealisten, i hvilken världen och flärden,
listen och våldet icke ägde den ringaste del, en idealist,
som därigenom blef en världsmakt. En idealist, som
vågade så helt ge sig åt sin egen sanning, att han med
full ärlighet, med fritalig lidelse, med hänsynslöst mod
strödde ut den för alla vindar, att gro och växa, spränga
och omdana, utan att frukta några följder, framför allt
icke följderna för sig själf!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
