Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1BSENS INDIVIDUALISM.
tvifvel, tillvaron äger for en natur som hans, tviflet på
sig själf, då uttalade han redan, med stilla själfm ed vetande,
sitt sedan under ett helt lif fullföljda mål: att lära sitt
folk tänka stort!
Han har därunder allt mer utpräglat sin
sammanslutna och afvisande personlighet. Han har tegat inför
sin tids som sitt folks stora frågor, inför människornas
strider som inför deras kval. Att besvara de förra, att
stilla de senare har han lämnat åt andra, dem han visste
bättre skickade därtill än han. Han har samlat sig för
att helt kunna göra sin egen gärning, den att för
människornas barn vara ett skarpt svärd, som åtskiljer själ
och ande, märg och ben.
Det finnes lyckligtvis icke någon sak, något parti,
för hvilka Ibsen kämpat. Lyckligtvis, ty då vore han icke
Ibsen, personlighetens fanatiker, hvilken — just genom
att vara detta och endast detta — hos sin samtid lyckats
väcka vissheten: att personlighetens frigörelse är den enda
lyckan, och modet att i alla lifvets stora som små
ögonblick vara helt sig själf, den enda vägen till denna
lycka.
Detta är den kungstanke, genom hvilken Ibsen
bevisat härskarrätten till sitt rike!
Ibsen såg huru personligheten gick under genom att
inpressas i samhällets eller partiets, i allmänmeningens
eller lagens konventioner. Under sin pröfning af alla
dessa hinder, hvilka lägga sig i vägen för personligheten,
har han på mångfaldiga vägar kommit till den slutsatsen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>