Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21<>
INDIVIDUALITET.
att nutidsmänniskorna först och främst äro karakterslösa,
emedan de segla med kristendomens »lig i lasten». Ty
att äga karakter, det betyder för Ibsen att ens lif har
samma riktning som ens ideal. Men nu bekänna de
flesta kristendomens ideal, dem de icke kunna efterlefva,
och följa böjelser, dem de ännu kalla synd. De blifva
således, enligt Ibsens dom, halfva kristna eller halfva
hedningar, d. v. s. helt karakterslösa med sjuka samveten
och brutna viljor.
När Ibsen i Brand visade det oerhörda afståndet
mellan kristendomens kraf och nutidens kristendom, eller
i Kjrrrlighedens Komedie mellan ungdomskärleken och
äktenskapet, är det hvarken kristendomens eller kärlekens
idé, som främst upptager honom. Det är här och
allestädes och alltid personlighetens förhållande till idén.
Det centrala problemet i alla hans verk är: om de
människor han skildrar utvecklas till personlighet genom
sträfvan att förverkliga sina ideal, eller om de gå under
som personligheter genom att icke göra det?
Det är dessa senare, halfmänniskorna, man i Ibsens
dramer oftast möter: människor, som splittrat sig i det
oändliga genom en dubbel moral, genom två slags ideal,
ett, som de ej hafva mod att helt efterlefva och ett,
som de ej längre hafva viljan att helt eftersträfva. Bland
halfmänniskorna ställer han en och annan personlighet
som — likt Agnes eller Solvejg, Håkon eller Nora,
Brand eller Stockman — i hvarje stor afgörelse väljer
sin egen väg och hänsynslöst följer den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
