Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21<> INDIVIDUALITET.
skall grundläggas på kunskapens och på korsets träd
tillsammans, därför att det hatar och älskar dem båda och
därför att det har sina lefvande källor under Adams lund
och under Golgata...
Detta tredje rike kan endast nås genom den frihet, som
är nödvändighet tillika, den, då man vill hvad man måste
och icke, som kristendomen bjuder, vill mot sin vilja; den
då man lefver för att lefva och icke, som kristendomen
bjuder, för att dö! Då äger man makten att försaka,
ehuru man fortfarande begär, ej emedan man, som
kristendomen bjuder, icke längre begär. Ännu, säger
Maximos, rasar striden mellan ensidighetens riken. Men
de skola försonas i den fria nödvändighetens rike, det där
människoanden skall taga sitt arf igen och människorna
icke längre behöfva dö för att lefva som gudar på
jorden...
Ibsens individualism innebär således att icke vissa
sidor af personligheten skola undertryckas på de andras
bekostnad — icke andens på sinnenas eller sinnenas på
andens, icke offervilligheten på själfviskhetens eller
själfvisk-heten på offervillighetens — utan att allt skall komma till
uttryck. Sålunda skall slutligen den jämvikt uppstå, där
enhet och mångfald tillsammans skapa den skönhet, som
har till villkor att man uti ett harmoniskt helt
sammansmält de motsatser, hvilka nu hvardera i »ensidighetens
riken» blifvit undertryckta.
Ibsen har otvetydigt framhållit dessa tankar som sin
personliga lifsåskådning, när han 1886 i Stockholm yttrade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
