Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Män hör visserligen — till exempel vid
protestantismens jubelfester — att en hvar nu i sitt eget samvete har
sin högsta domare. Men så snart man vill häfda denna
individualismens princip skynda ordningens väktare att
framhålla: huru en sådan subjektivism skulle göra allt
samhällslif omöjligt!
Nu är det emellertid så, att flertalets samvete ännu
bestämmes mera af det nedärfda än af det individuella;
att det i de flesta fall endast blifvit en återklang af det
sociala rättsmedvetandet. Hvad man behöfver är just att
utveckla sitt enskilda samvete, hvilket är det enda
verkliga samvetet. Och denna utveckling äger rum äfven
genom misstag, ty »om samvetet griper fel, så kan det
endast upptäcka detta genom att ha fått följa sin egen väg.»
Det är därför, som allt ihållande samvetstvång, hvilket
af staten öfvas mot de enskilda, på längden blir till
statens egen skada. Ty samhällssamvetet växer, förfinas
och höjes endast under gynnsamma villkor för det enskilda
samvetets frihet, det vill säga att individerna kunna lefva
på sitt eget samvetes visshet och handla under sitt eget
ansvar. Därunder uppstå sådana konflikter och situationer
genom hvilka allas samveten väckas till pröfning och
val och sålunda ett nytt moraliskt medvetande hos hela
samhället utbildas.
Men denna etiska nydaning sker icke genom att
svaga människor begå brott mot de moralbud, de
fortfarande godkänna, eller genom att tygellösa människor
släppa sina drifter lösa i trots af lagarna. Den sker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
