Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSONLIGHETENS FRIHET. 21 7
endast genom dem, hvilka från naturvarelser blifvit
samhällsvarelser och från samhällsvarelser individualiteten
Detta ger dem rätt att pröfva den sociala moralen och
afgöra om de i något gifvet fall icke vilja följa den.
Detta gör deras upproriska trots till grundval för en
senare generations moralbud. Och eftersom människorna
för sina behof skapat moralbuden, hafva de äfven rätten att
göra om dem, när de få nya behof. Det Kantska krafvet:
att individen bör handla så, som om hans handling
skulle bli lag för alla människor — detta är diametralt
motsatt den individualistiska uppfattningen, hvilken hoppas
den största möjliga lycka för flertalet och det största
möjliga kulturframsteg därigenom, att man slutligen icke
skall erkänna någon absolut, för alla förbindande regel,
utan i hvarje individuelt fall skapa sin egen regel. De
hvilka icke nått den etiska utveckling, som ger rätten
till etisk nydaning, utan endast äro vuxna barn, eller
pliktmänniskor utan individuelt samvete, eller
driftmänniskor utan socialt samvete — alla dessa behöfva
samhällstvånget för att icke förnärma andras rätt. Och äfven
den utpräglade karakteren behöfver dess stöd under vissa
skeden .af sin uppfostran. Men samhällets mål är vunnet
först när samhället är öfvervunnet af individernas etiska
själfhärlighet!
Här är den punkt där en idealist visar sig som
konservativ eller radikal. Den konservativa idealisten
tror att samhället — liksom familjen, kyrkan,
fäderneslandet — i sin nuvarande form äro eviga idéer eller af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
