Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
en strålande lyckokänsla den erfarenheten: att det största,
vi kunna lefva för, är vår egen och andra personligheters
utveckling — liksom det största, vi kunna dö för, vår
egen och andra personligheters frihet!
När människorna sålunda slutligen besegra den
allmänna moralen och vinna den individuella sedligheten,
återstår dock ett stort, gemensamt, etiskt medvetande,
jordelifvets allvarligaste medvetande: den lagbundna
nödvändighetens.
»Allt som sker, sker med nödvändighet; gör därför
allt, hvad du kan och lid sedan allt, hvad du måste» —
detta Schopenhauers budord är det första på den nya
religionens stentaflor.
Intet kunde varit annorlunda och intet kan utplånas.
Verkan af mina handlingar, sådana de framgå ur min
karakter, blir mitt öde. Allt i mitt väsen och allt i mitt
verk binder mig oupplösligt till lifvets allhet, de stora,
okända djupen, ur hvilka jag stiger som en våg och i hvilka
jag svinner som den. Men under denna vågs stigning är
det dess egen rörelse, dess egen form, som gör den till
hvad den är. Min mänskliga själfhärlighet kan göra mig
gudomlig under den blink af evigheten, i hvilken jag är
en af de böljor som utgöra hafvet, hafvet, som är större
och starkare än böljorna.
1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
