Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSONLIGHETENS FRIHET.
21 7
mått ställer en Cesar eller Goethe långt under
altruis-mens normal-tumtal!
Och därför, när man i den altruistiska moralens namn
sätter plikterna mot nästan öfver plikterna mot oss själfva,
eller kräfver att alla skola älska de sociala plikterna
lika mycket och alla i lika grad underordna sig dem,
ja, när kristendomen till och med vill att man skall
älska alla lika — hvad är i själfva verket allt detta? Det
är ett våld på utvecklingens princip, urvalet. Som uttryck
för denna tillvarons grundprincip skall individualismen
emellertid, trots allt, segrande häfda sin rätt att vara till,
alltid och allestädes, men — framför allt — i
framtidsstaten ! *
För den, som fullt inser individualismens idé, fåi
frågan om hvad en människa tror föga mening; frågan
om hvad hon gör blir ganska betydelselös; frågan om
hvad hon är kommer att innesluta allt. Ingen
individualist intalar sig att han lefver för någon annans skuld
än sin egen eller med något annat mål än att framarbeta
och förädla alla sin naturs tillgångar. Men ju högre han
hunnit i sin egen aktualisering, ju starkare känner han
inom sig mångfalden: andras väl och ve äro för honom
närvarande och kännbara som hans eget. Han behöfver
icke längre kämpa mot andra om frihet för sin egen
växt och han gynnar andras växt, emedan alla träden
äro en del af hans egen skog! Han gör därunder med
* Den, som vill finna denna tankegång utförligare
behandlad, hänvisar jag till min lilla skrift Individualism och Socialism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
