Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
talat och sjungit skandinavism och som nu upplefde, att
svenskarna satte rimligheten öfver ridderligheten, den visa
opportunismen öfver den idealistiska vågsamheten. Dä
gick den ledande politiken emot den innersta
folkinstinkten af det ädla. Men att kränka den innersta instinkten
är den synd mot den helige ande, hvilken aldrig blir en
nation eller en individ förlåten och som straffas äfven pä
de efterkommande intill tredje och Qärde led.
Det släkte, som nu styr våra öden, som saknar
politiska idéer och politiska ideal — och icke ens tror pä
värdet af idéer eller på möjligheten att förverkliga ideal
— detta släkte har visserligen fått sin grundton genom
mänga samstämmande orsaker. Men en af de djupaste
är verkan af 1864 års pessimistiska erfarenhet pä den dä
unga generationen.
Fosterlandskärleken och den politiska idealiteten ägde
inom vårt statslif sitt sista stora ögonblick, när den
svenska adeln 1865 på ett stoltare sätt än någonsin gjorde
en sanning af riddarhusets devis: Dulce et decorum est
pro patria mori. Men efter denna tid tog patriotismen
en uteslutande praktisk riktning, och det är först på
1890-talet, som den åter börjat framträda sentimentalt, som
känslomotiv vid politiska handlingar Ångan, hvilken
varit uppe, har emellertid, som jag ofvan framhöll, blifvit
brukad som drifkraft i en återgångsrörelse. Och det är
under larmet af ett inveckladt politiskt maskineri, du höjt
maningsropet från slaget vid Lund:
Kommen ihåg, att T är^ svenske!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
