Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
PATRIOTISM.
Quixote-drag i nationen är det Gustaf III kastat den geniala
intuitionens blixtbelysning genom utropet: Je suis sauvé!
då han under Anjaladagarna får Danmarks krigsförklaring.
Det är samma drag — till hvilket hör ömhet om den af
ödet eller oförrätten öfvervunne — som gör, att ingen af
våra stora kungar så omedelbart lefvat i folkets sympati
som den af romantikens, oförrättens och smärtans rödaste
skimmer omflutne Erik XIV — en sympati, som ännu i
vår tid gjort Snoilskys Kung Erik till en rundt om i
landet sjungen folkvisa.
Och samma drag är det, som Björnson kännetecknat
med de till svenskarna riktade orden:
Du hjertefolk, du fantasiens,
du længselsfolk, du poesiens ...
Endast den svenske diktare, som vädjar till detta drag i
svenskarnas lynne, såsom till folkets innersta väsen, skall
lyckas väcka folksjälen och leda nationen in på den väg,
där den verkligen finner sig själf.
Jag tror, att svenskarna först kommo bort från denna
väg, när de 1864 följde klokhetens maning och icke den
ridderliga hågen, för hvilken ungdomen, skalderna och
kungen då voro målsmän. Karl XV — en af dessa
svenskhetens typiska inkarnationer, hvilka folket för den
skull förlåter allt — yttrade en gång under sina sista år,
medan tårar störtade ur hans ögon: att han under danska
kriget fick ett sår, som blödt hela hans lif. Men det
var icke endast kungen, som då sårades i sin finaste
känsla. Det var hela den generation, som under tjugu år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
