Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På jaktslottet.
179
föder barn för att skaffa dem ett embete! Man studerar för
sin examen och tar examen för sin befordran. Man
promenerar för sin hälsa och reser för sin salongskonversation.
Man gör konstverk för att sälja dem och utställer dem
för att förädla människorna! När skall ändamålsenligheten
försvinna för mållösheten, som ensam kan försköna
tillvaron?! När skola vi börja inse, att det i första rummet år
för att vara något — och för att uttrycka något af hvad vi
äro — som vi lära, älska och skapa?
— Detta inse — svarade Rikard — redan nu de,
som skapa och älska, ifall de göra båda delarna på ett
stort sätt. Ty då äga de den absoluta förvissningen om
sin känslas nödvändighet och själf härlighet!
— Ja — sade Hugo — diktaren älskar ofta mest de
strofer, dem endast han själf förstår, och tänkaren den
tanke, hvars djup förblir en af »de hemligheter, som
med oss förgås» ... Flaubert förstod språkets mästerskap
som ett själfåndamål, han som, under »sökandet efter den
sköna satsens mysterium, kände sina lyckliga fynd
belönas af en sublim rysning, som försonade honom med
tillvaron». Skulptören känner detsamma inför utkastet, om
det än också aldrig blir mer än skuggan af ett berusadt
skaparögonblick! Mystikern kände det i sin cell under
gudsgemenskapens rus...
— Och — sade Julianus — Goethe, som kände allt
det där — och mycket mera till — han erfor det äfven
på kärlekens område, där hans egen erotiska lefnadsvis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
