Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
själens evolution.
Det är mycket enkelt och för honom som för mänskligheten
löna sig vanligen flyttningskostnaderna! Tillvaron har
blifvit så härligt förenklad och så härligt förstorad, sedan
vi taga våra förklaringar ur vår egen erfarenhet; sedan
vi handla efter vår kunskap om vår egen natur och
hvarken söka några orsaker eller vänta några impulser
utanför denna!
— Och — svarade Julianus — det är denna tanke,
som är vår nya rikedom, ehuru den ännu strider mot
flertalets behof. En ny tanke går ju alltid med solen, men mot
den vind, som för tillfället blåser! Och det är icke blott
från religionen utan äfven från filosofien motsägelser höjas
mot den lifsåskådning, som vill försona våra djupaste
kraf: monismen och individualismen. Dessa framställas som
metafysiskt oförsonliga motsatser. Jag läser ej längre
metafysik, ty jag inser snart mina gränser lika väl som
min styrka, och jag öfverskrider aldrig de förra — lika litet
som jag tviflar på den senare! Metafysiskt kan jag således
intet bevisa. Men jag är viss, att man är filosof endast
när man icke tror hvad man vet! Osh således, ehuru jag
metafysiskt vet oförenligheten i dessa båda religiösa
begrepp, tror jag absolut på deras slutliga, begreppsmässiga
försoning, såsom de i min känsla redan äro
sammansmälta! Vi moderna individualister, hvilka aldrig på en
enda punkt, i en enda sekund förlora medvetandet om vår
personliga differentiering från allt och alla, erfara på
samma gång — stundom som smärta och stundom som
sällhet — att individerna äro skapade till hemisferer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
