Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
att intet är ett ärligt och rätt fulländadt helt mer än
blott själfva det hela; att hvarje individuelt väsen, sin
lilla helhet oaktadt, i stor mening är ett bråk, som
blott genom ett annat kan förvandlas till helt tal; att
ingen kan fulländas utan genom andra och det hela
genom alla. Det är denna aning, som gör vår
individualism så mycket varmare än någon annan tids, emedan
vår själfkänsla, som Hugo nyss framhöll, äfven är
medkänsla. Vi börja se alla de fina trådar, som binda oss
vid det hela — trådarna, hvilka spunnits på den gyllene
slända, som sedan tidernas morgon svänger mellan
ödesgudinnans skönformadt stränga händer! Det är med
dessa trådar, vi skola foga samman världstrasan, så
att den for oss åter skall varda världsväfnaden! Det
innehåll, som nu splittras i motsägande förnimmelser,
känslor och begrepp, kan sålunda en gång varda
enhetligt. Verkligheten skall då gifva oss en sådan fullhet af
lif, att vi med hvarje andedrag fä svar på dess mening: den,
att vår egen kraftutveckling, vår egen lifsrikedom här i
tiden äro själfändamål — hvad så än må varda af allt
detta sedan! Vi skola då kunna undvara alla de
barnsliga tankar, vi tänkt om en Gud ofvan världen, när vi se
att världen blir mer och mer gudomlig emedan vi själfva,
enligt Renans djupa ord, förverkliga Gudi
— Ja — sade Rikard — det slår mig alltid som
den mest tanketomma af tanklösheter, när anhängare af
evolutionismen med ett skeptiskt leende möta de utopiska
drömmarna om framtidens människa! Människorna skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
