Den tankspridde : komisk monolog i en akt med sång / 9 (1908) Author: Frans Hedberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tankspridde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag en hund fick höra tjuta och jag vet ej pers mer svår! Genast ut på dörrn jag hasta’ för att hämnd på kräket ta! Hund gick in, själf jag mig kasta’ utför alla trapporna!

Ja, det är förfärligt svårt att vara så tankspridd!
— Men det var alldeles märkvärdigt hvad min käre
vän Rojalin dröjer länge — jag kan inte förstå det?
— Nå-nå, han kommer väl i alla fall, bara jag har
litet tålamod, och det har jag nog fått lära mig.
(Funderar.) Men egentligen, när jag tänker rätt på saken
— hvad vill jag honom för slag? — Det kan jag rakt
inte påminna mig. Jag måtte väl aldrig ha gått hit
i den afsikten att bjuda honom hem heller, ty min
hustru tycker inte mycket om främmande! — Hvar
i alla tider ä’ min snusdosa? (Bär henne i handen och
letar i alla fickor.) Det var märkvärdigt, hvar kan
snusdosan ha tagit vägen? — — Och inte kan jag leta
riktigt heller, ty det är någonting som generar min
högra hand. (Flyttar dosan öfver i den vänstra.) Nu är
det på samma sätt med den vänstra! (Ser på handen.)
Hvad för slag? — det är ju snusdosan? — Och här
går jag och letar — (Tar sig en duktig pris.) Ah!
det smakte skönt. (Sätter sig vid högra bordet, och ställer
snusdosan öppen framför sig på bordet.) Han lär visst
inte komma hem så snart, kan jag tänka! Om jag
kanske för säkerhetens skull tog och skref ett litet bref
som kunde ligga kvar när han kom hem, så fick han
veta att jag varit här — ja, det vore inte så illa! —
(Tar ett papper och börjar skrifva men doppar pennan i
den öppna snusdosan, utan att märka det.) »Min käre
bror Rojalin». (Talar.) Det var ett märkvärdigt bläck
som inte vill ta! — {Skrifver åter och doppar som förut
i snusdosan.) »Jag kommer» — (Afbryter.) Det var då
fan till bläck! det måtte vara tjockt — jag har lust att
skaka om bläckhornet! — (Skakar snusdosan så att snuset
far ut.) Aj för tusan, det var ju min snusdosa! —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>