Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stånd med högar av flintsten, stål och krut; en armenier
hängde ut dyrbara dukar; en tatar vände sitt spett
med ett fårlår, inbakat i deg; en jude lapade med
framsträckt huvud gorjelka ur en tunna. Men den första
som hejdade dem var en saporog, som låg mitt på
vägen och sov med armar och ben behagligt utsträckta.
Taras Bulba kunde inte låta bli att stanna och göra
sig lustig över honom.
»He, så ståtligt den där har rullat ut sig! Fy fan
en så’n uppblåst figur!»
Det var i själva verket en ganska löjlig bild.
Saporogen hade lagt sig som ett lejon mitt över gatan; hans
högfärdigt tillbakakastade hårtofs bredde sig en halv
aln ut över marken, och hans byxor av purpurrött
dyrbart kläde voro nedsmorda med tjära till bevis på
hans fullständiga förakt för dem.
Bulba fortsatte ritten längs en smal gata, som var
uppfylld med folk av allehanda nationer och belamrad
med verkstäder, där hantverkare mitt i trängseln
utövade sina yrken. Denna förort liknade ett enda
marknadstorg, och den både födde och klädde det stolta Sitsch,
som bara förstod sig på att festa och fyra av gevär.
Slutligen hade de förorten bakom sig och sågo några
strödda husklungor, betäckta med torv eller på
tatariskt vis med filt. Kring somliga av dem stodo kanoner
uppställda. Ingenstädes syntes något plank eller dessa
små låga kåkar med stolpar och tygtak framför, som
funnos i förorten. En obetydlig vall och en uthuggning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
