Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ringlade sig ett par skruvlockar ned över hennes
infallna hals med de spända senorna.
Bredvid henne låg ett barn och kramade sig
krampaktigt fast vid hennes sinade bröst, som den lille i
omedvetet raseri spände naglarna i för att finna mjölk. Han
varken skrek eller kved längre, och blott på rörelsen
av hans mage, som sakta höjde och sänkte sig, kunde
man märka att han ännu ej var död eller åtminstone
som bäst höll på med de sista andedragen.
De veko av på en gata, men hejdades genast av en
halvgalen människa. Han hade fått sikte på Andreas’
dyrbara börda, störtade sig som en tiger över honom,
klamrade sig fast vid säcken och skrek:
»Bröd! Bröd!»
Men hans krafter voro mindre än hans raseri.
Andreas stötte till honom och han tumlade omkull på
marken. Rörd av hans elände slängde kosacken ett stycke
bröd till honom, som den svultne genast kastade sig
över likt en galen hund, slet sönder och slukade det i
ett ögonblick; men det hade en förödande verkan på
hans vid föda ovana kropp — mitt på gatan uppgav
han andan, gripen av en fruktansvärd kramp.
Nästan vid varje steg blevo de vittne till hungerns
förfärliga härjningar. Det föreföll som om många ej
uthärdade kvalen inomhus: de löpte ut på gatorna,
alldeles som hade de fått för sig att det kunde regna
någonting ätbart ned ur himlen. Vid porten till ett hus satt
en gumma, och det var omöjligt att säga om hon sov,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
