Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saporogerna sin vana trogen förlustat sig alltför
kraftigt och druckna gett sig till fånga; hur tatarerna fått
reda på platsen, där krigskassan låg nedgrävd — allt
detta gav han intet besked om. Han var halvdöd av
utmattning, uppsvälld i alla leder, från hans ansikte
var skinnet bortbränt av vinden; han sjönk
omedelbart till marken och föll i djup sömn.
Vid dylika tillfällen hade det varit saporogernas
sed att utan tövan sätta efter plundrarna och försöka
upphinna dem på vägen, ty annars kunde de fångna
snart dyka upp på marknader i Mindre Asien — i
Smyrna, på Kreta och Gud vete var kunde man i så
fall få skåda tofsprydda saporoghuvuden.
Detta var orsaken till den allmänna överläggningen.
Från den förste till den siste stodo där allesammans
med mössorna på, ty de hade ej kommit för att
mottaga befallningar av sitt befäl, utan för att som
jämlikar rådslå med varandra.
»De äldsta skall först råda!» ropades det ur hopen.
»Koschevojen har första ordet!» menade andra.
Och koschevojen tog av sig mössan, icke som deras
högste ledare, utan som en kamrat, tackade alla
kosackerna för hedern och sade:
»Många äldre och rådsnarare finns det bland oss, men
om ni föredrager att först höra på mig, så är mitt råd
detta: Kamrater, låt oss inte spilla tid utan genast ge
oss i väg efter tataren. Ty ni vet själva, vad han är
för en gynnare: han kommer inte att invänta vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
