Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
de tjocka oxhudarna och hästtäckena och släpade
tunnor och ankaren ned- från lasset.
»Kom hit alla», ropade Bulba, »kom hit alla med vad
ni har i handen: det får vara en skopa eller en ho som
ni vattnar hästarna med, eller en skinnvante eller mössa,
och har ni ingenting annat, så kan ni räcka fram bägge
nävarna till skopa.»
Och alla kosackerna strömmade till: den ena hade
en skopa i handen, den andra en hästho, den tredje en
vante, den fjärde en mössa, och somliga sträckte fram
sina kupade nävar såsom tillsagt var. Och Bulbas
tjänare gingo mellan raderna och hällde i åt dem alla ur
sprund och svickhål. Men Bulba tillät ingen dricka
förrän han gav ett tecken, ty de skulle alla göra det
samtidigt. Det märktes att han hade något att säga.
Taras visste för väl, att hur starkt det gamla goda vinet
än var i sig själv och hur mycket det än förmådde
vederkvicka själen, så blev både vinets och själens
styrka dubbelt större, om till drycken sällade sig ett väl
anbragt ord.
»Jag bjuder er, mina herrar bröder», så började Bulba,
»inte för att tacka er att ni valt mig till er hetman,
hur stor den äran än må vara. Inte heller för att
hög-tidlighålla avskedet från våra kamrater. Nej, vid en
annan tidpunkt lämpar sig allt detta bättre; nu ha vi
annat att tänka på. Oss förestår bedrifter, som kräver
mycket svett och möda och mycket kosackmod! Därför,
kamrater, låt oss dricka, låt oss alla samfällt dricka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
