Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEVSKOLAN och DE KUNGLIGA TEATRARNA - 7. En repetition på »Judinnan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 ELEVSKOLAN OCH DE KUNGLIGA TEATRARNA.
Hej! Nu ringer det, och alla resa sig.
Josephson kommer med hastiga steg från det lilla
f. d. Gustaf den IILs rum. Regissören ser sträng
ut. På hufvudet bär han en röd fez, som passar
bra till det vackra orientaliska bleka ansiktet,
omslutet af svarta lockar och ett väl vårdadt,
glänsande skägg. De bruna ögonen lysa af
intelligens och energi. Man ser att det är en man,
som vet hvad han vill.
Han kallar på lille Magnus Boberg och
lämnar honom uppropslistorna öfver hvilka som
skola deltaga i det pompösa kejsartåget. Boberg
skriker sig hes och får slutligen de olika flockarna
samlade.
För egen del blef jag mycket nöjd, ty jag
fick föreställa kejsar Sigismunds stumma figur
och göra min entré till häst, åtföljd af ridande
kurfurstar.
Nu var det klart och repetitionen kunde
börja. Eleazar markerar endast helt sakta sitt
recitativ och likaså gör Judinnan i duetten med
fadern.
Nu kommo folkscenerna, och därmed var
det slut med friden. Josephson skrek och Boberg
motade på. »Trängs icke! — Stå! — Bred ut
er! — Titta åt höger utåt! Så ja! — Stå icke
och se ut som åsnor allesammans! Klif upp på
afvisarna där, de, yngsta och vackraste bland
flickorna!» — skrek regissören, som hade blick
för allt och ville hafva lif och rörelse i taflan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
