Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEVSKOLAN och DE KUNGLIGA TEATRARNA - 7. En repetition på »Judinnan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN REPETITION PÅ »JUDINNAN». 45
Så fick han i ett nu sikte på fru Skog, som
röd och flåsande klättrat upp på ett utsprång i
ett gatuhörn.
»Hvad i h—te ska’ käringen där uppe att
göra? Gå ned med er där och kryp bakom de
andra!»
»Nej,» fräste gumman Skog, »/¾«r står jag!»
»Ned människa 1»
»Nej, jag ska se kormästarns taktpinne!»
Nu tog Josephson ett språng, kastade undan
folket till höger och vänster, fick frun i
kläd-ningen och ryckte ned henne från hennes
upphöjda ställning. Gumman Skog fräste som en
arg katt, högg med bägge händerna i
regissörens svarta skägg och så börjades en balett, eller
rättare en polkett, rundt kring scenen, hvilken
väl aldrig glömmes af dem, som åsågo den
baletten.
»Vill ni släppa, gamla markatta!» skrek
Josephson.
»Nej, du, din eländige jude! Ja’ska ge dig,
jag!» skrek den ursinniga frun. Söderman och
Ahlgrenson stod invid hvar sin avantscen och
vredo sig af skratt. Slutligen lyckades man
skilja de båda kämpande åt och efter några
ögonblick var regissörens hela stränga myndighet
återställd.
Man tror kanske att efter ett dylikt
uppträde ransakning och straff skulle följa. Men
sådan var icke Ludvig Josephson, han glömde
och förlät och skrattade åt alltsammans. Kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
