Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En gynnsam växelverkan dem emellan blir kanske
som de elektriska strömmarnas kraft: den skall ge
gnistor till nytt liv inom den dramatiska konsten.
Men lika visst som publiken behöver en god
teater, behöver teatern en god publik.
Salongen skall fyllas av ett människomaterial, som
har framtidskrafter i behåll och som orkar sätta till
sin själ, sitt hjärta och sin hjärna för att tillägna
sig det konstnärerna skänka. Liksom man uppfostrar
och tränar sig för idrott, bör man träna sig till
konst-njutning.
En vaken, upplyst, odlad publik, som vill ha
något för sin ande, bildar den opinion, som förmår
hålla en hög konst uppe.
En varm luftström av andakt, hänförelse och
viljestyrka skali syrsätta atmosfären, där konsten bor.
Då dör den aldrig. Men den tynar bort och går
under, när sinnligt stimulerande äventyr, lyx, nonsens
och negerkomik dominera i dess ställe.
Enbart stödd av den rika och antisociala delen av
samhället kan dramatiken ej fortleva och utvecklas i
höghet, djup och livsintensitet. Den får bristande
näring, ämnesval och växelverkan, om man förnekar
den hela mänskligheten till jordmån. På den
begränsade ytan måste den tyna som en kungsörn i bur.
Penningfurstarne kunna bjuda konsten millioner,
men ej frihet, ty de äro tyranner, och ej glöd, ty de
äro kalla. Konsten utan brinnande entusiasm, det
vore en natur, där solen slocknat.
Richard Wagner skrev en gång om denna fråga:
»Från sitt tillstånd av civiliserat barbari kan den
verkliga konsten ej höja sig till sin fulla värdighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
