Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ludvig Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rena stöflar på den eleganta chäslongen.
Direktören ryter till, kör upp och ut Lindgren
som snurrar ned för trappan. Efter någon
stund kommer Stjernström ned i porten och
får höra Lindgren, som på sitt sätt redogör
för den fatala händelsen: “Ser du, jag ligger
och hvilar och så kobber gubbfan och grälar
på mig. Men jag sa’ den tjocka oxen —
Nu stack Stjernström sitt jovialiska hufvud
mellan de bådas och frågade i sarkastisk ton:
Nå, hvad sa’ Lindgren då? —
Lindgren, störtade på hufvudet ut, försvann
och syntes ej till på teatern under ett par
dagar, men så återkom han, något skamflat
— men den store teaterchefen endast smålog
— och sade icke ett ord.
Många fler historier vore att berätta om
den gamle rekvisitören, hvilken till följd
förnämligast af sin “kroniska snufva“ icke kunde
blifva skådespelare. Det fanns intet ondt i
Lindgren, men nog var han rolig ibland och
gaf anledning till månget godt skratt, — det
finns verkliga skådespelare — eller som tro
sig vara det — som icke kunna det en gång.
Ludvig Lindgren dog 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
