Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
BKOKIGT.
omkring med giriga blickar, medan lapparne le
och ögonen stråla. Så med ens bryter jublel ut,
stormande friskt, som det endast kan komma ur
barnahjertan. Och säkert äro vi alla. mer eller
mindre barn den stunden, ty så vida ej lifvets
bitterhet gjort oss fullkomligt känslolösa för den
smittande upprigtigheten i barnens glädje, skola
leende bilder från länge sedan flydda tider åter
sätta oss in i vår barnaverld och lära oss känna
och glädjas med de små.
Med lif och lust svänga vi så om i en munter
ringdans kring granen, hvarefter förfriskningar
intagas, under det barnen täfla om att visa
hvarandra och oss alla de präktiga saker de upptäcka
på julbordet och i julträdet.
»Se så, småttingar, kom nu hit,» säger
farbror och slår an några ackord på det gamla
pianot. I)et är »julsången», som vi öfvat in i
stämmor under hösten. Alla samlas omkring honom,
barn och tjenstefolk, stora och små sjunga med.
Orvar brummar på sin spruckna tuppkycklingsbas
och lille Gideon stämmer in med en fin diskant;
men ingen tänker på att le åt dem i afton eller
be dem vara tysta, då de ej kunna hålla ton; det
är fridens och kärlekens fest., och hvarje hjerta
klappar blott af längtan att ge luft åt och dela
med sig af den glädje det känner.
Så läser farbror en julbön, vi sjunga en
julpsalm, och så är aftonens högtidliga del till ända,
och den fria, obundna barnaglädjen kommer till
sin rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
