Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel och
det enda jag kan göra, det enda äfven du bör
göra, är att vara stilla och af bida tiden.
Axel till Arinal
Vara stilla! Så gerna hade du kunnat säga
det at stormen, som nästan gör att hela
huset runkar, och som jag kunde vilja skulle
kasta omkull det, om den med en flägt af
kärlekens anda i mina armar ville kasta.... Anna,
du får ej taga så noga det jag nu säger, —
jag är i fejd med ödet, och vill ha det med
ondo eller godo att ge vika.
Axel till Anna.’
Menniskorna ha ju ej leopard- och
tiger-hjertan i sina bröst, min Anna! Tror du, att
om vi yppade vår kärlek för våra slag tingar,
de -icke skulle tillåta oss att få någongång se
livar ann an ? Anna, du’är min sol, mina ögons
ljus. Om du länge döljer dig, så är allt
stock-mörker omkring mig.
4
Skola vi våga försöket; vi ha så litet att
förlora dervid, så mycket att vinna. Säg ja!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
