Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4o Axel ocix
ma i dag hända mig hvad fÖrträlligt som helst,
(blott det ej rör dig), så skall jag skratta deråt.
Axel till Anna.
Ha ha ha ha! Vet du öfver hvad jag skrat- !
tar? Öfver mig sjelf, min engel. Jag har så
goda förhoppningar och aningar, att jag skulle
finna det helt naturligt, om nu plötsligt
genom dörren skulle stiga in någon god vän,
och säga: „Axel, du har blifvit en stenrik
mau.“ Jag tror ej heller det skulle förvåna
mig, om genom fönstren skulle segla in små
Amourer, som åt en stackars Amoroso hemtade
talismaner, för att befalla öfver alla lyckans
håfvor; ej heller skulle jag mycket gapa, om i
i en hast taket skulle öppna sig, för att låta
inströmma guldregn, allt tycker jag är
möjligt i dag, intet skulle förvåna mig. Jag har
till välkomnande af mitt främmande, öppnat
min dörr och mina fönster, och under det
jag skrattande promenerar fram och åter i
rummet, kastar jag då och då en frågande blick i
taket.
Axel till Anna.
FÖrb........drag! Ber dig om förlåtelse,
men jag är vid elakt humör. Jag har måst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
