Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna.’
69
gerning * t brott mot pligten, fläcka ett
hjerta, som är lielgadt honom, honom och dygden.
Anna till Axel.
Intet ord från dig, min Axel! Kan du
ännu vara missnöjd med mig? Ja, Axel, jag är
lugn — ty jag är undergifven . . . men
lycklig . . . ack det är så förbi!
Vill du ej säga mig ett vänligt ord? Jag
behöfver det så väl!
Anna till Axel.
Axel, Axel! hvilka vilda demoner måtte
’nu ej rasa i din själ! Axel, bed! Minns du
på hvilkens vink hafvets upprörda böljor
sänkte sig; „och det värdt stilla Jugnt.“ Till
Honom bed.
Anna till Axel.
O Gud! jag är obeskrifligt orolig! Axel,
kunde jag få se dig på ett par minuter blott?
Hvad du måste vara olycklig! Axel, huru
straflbar vore du, om du kunde tvifla på, om
du ett ögonblick kunde glömma, kunde vilja
glömma, att Anna älskar dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
