Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna.’
73
neka sin olyckliga, landsflyktiga brorson
förlåtelse. Förlåtelse! — se der det högsta jag nu
kan hoppas på. Förlåtelse, hvilket ord . . .
huru saligt, att vara förläten! Jag ber min
Farbror göra mig arflös . . . och betala mina
skulder. Jag fruktar, att han ej gör det
sednare. Anna, •—> i min yrsel lånade jag en
betydlig summa af en vän, ej rik, med hustru
och flera små barn. Han älskade mig, han
trodde mig, han gaf sitt allt, jag bedrog
honom, .... jag spelade bort lians små barns
kläder och föda.........Med mitt blod ville jag
betala honom nu. .... Ånger med tigerklor,
som söndersliter mitt hjerta .... hvad båtar
<<iu honom ?
Axel till Anna.
Jag har varit ganska brottslig — ganska
straffbar . i . infor dig vill jag anklaga mig —
jag behöfver det. — Jag visste mig synda och
syndade ändå. . . . Det är förbi . . . min frid
ligger bakom mig . ... den tid då jag ej
kände ånger. Rasande öfver min förlust,
fordrade jag ut min lyckliga motspelare. —- Jag
sårade honom illa . . . nästan dödligt. Man bar ^
honom hem till hans mor .... hans gamla
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
