Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel och Anna, eller Correspondence emellan tvenne våningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Axjj Jj ocn
jag skall åter Iioppas på mig sjelf. Du har ej
öfvergifvit mig, Gud vill förlåta mig. Jag vill
lefva för att blifva det värdig.
Jag skall nu taga afsked af dig, . •’ af
dig, det är af sällheten . . . och af allt . i .
som gjort mig lifvet kärt. Men allt är mitt
fel. I denna högtidliga stund, då jag går att
säga dig ett långt, kanske ett evigt farväl, vill
jag för dig lägga öppen min hela själ.. Hvad
jag skall säga är sanning, det skall göra din
tröst, det skall gifva dig lugn, för en framtid,
der Axel skall vara så fjerran skild från dig.
Jag tror på Gud, barmhertig,, vis och
allestädes närvarande. Jag är en christen till min
tro: att mina gerningar framdeles måtte vittna
om denna min tro, låt oss båda bedja . . . till
Honom, som kraften ger!
Jag tror, att du, min Anna, älskar mig,
och att hvart min irrande varelse på jorden
må kastas, skall ett hjerta känna med mig, en
tanke följa mig. — Ljufva medvetenhet af en
Engels närvarelse!
Skyddande skall denna min fasta tro
förena sig i mitt hjerta med minnet af mina fel
. .. brott äro de, ... och härdande det emot fre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
