Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förhoppningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F Ö It II O P P X X N G A n.
mannen, hans älskande maka, och lyckliga barn,
som i fleh härmade jordiska himlen hoppa med
jollrande jubel omkring, ocli sluta en i oskuld
‘franilekt dag, med att, tacksägelse-bönen ännu
på leende lappar, somna vid föräldrarnes bröst,
under det modrens ljufva röst, i liviskande
vaggtoner berättar för dem, hur kring deras
läger
Små englai’ gå vakt,
De slå eii ling,
De vaka omkring:
Bädden, der oskulden sofver.
Här måste jag upphöra, ty jag kände
något likt en regndroppa komma fram ur mitt
öga, hvilket gjorde att jag ej kunde skönja
redigt.
Huru mången, tänkte jag, i det mina
tankar emot min vilja togo en melancholisk
vändning , — huru mången måste ej med smärta
umbära denna jordélifvets högsta lycka,
huslig sällhet! Jag betraktade mig en stund i den
enda hela spegel jag ägde i mitt rum . . .
sanningens, och skref åter med dyster känsla.
Olycklig kan visst den öfvergifne kallas, som
i lifvets ängsliga och kulna stunder: (hvilka så
ofta komina) ej ’ blir tryökt till ett trogethjer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
