Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bref öfver Stockholms soupeer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Bref Öfver
„Man äter för att lefva, man lefver ej för
att äta, sade en vis. J viljen roa er, — äten
och dricken blott för att sedan lijertligare
kunna skratta".
Dä den allvise Skaparen tillät natt och dag
att pä värt lilla jordklot, ömsom i 12 timmar
herrska, var säkert hans afsigt, att menniskan;
dess ädla, men svaga barn, skulle hvila i den
förras sköte, för att under den sednares strälar
rätt kunna verka och njuta. Derföre läten
aftonens slut bli dagens och nöjenas! Gän till
hvila, att midnatten mätte fmna er tysta och
lugna som den. Och slutande dagen i tid
och i frid, sjungen med den ädle och
älskvärde skalden *):
Efter cu qväll,’
MSitligeu njuten,’
Hjertligen sluteu
Sofver nian rolig och vaknar nian sall.{C
O Himmel, kläckan slär ätta, den
förskräckliga soupé-timmen ! Vagnen är framme, man
min är färdig, ocli jag har ej ännu en enda
blomma i bäret. God natt, lyckliga Amalia, du
gär snart till sängs, och jag skall rusta mig.
*) Fr an z da.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
