Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 1. Avhandlingen »De Gnosi»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är den yttersta tiden. I haven ju hört att en antikrist skall
komma, och redan hava många antikrister uppstått; därav
förstå vi att den yttersta tiden är inne. Från oss hava de utgått,
men de hörde icke till oss, ty hade de hört till oss, så hade de
förblivit hos oss. Men det skulle bliva uppenbart att icke alla
höra till oss.» De heretiker, som här åsyftas, måste vara
gnostiker.[1] Det framgår av fortsättningen, där aposteln
skriver: »Vilken är ’Lögnaren’ om icke den som förnekar att Jesus
är Kristus?» Det var just utmärkande för gnostikerna, att de
förnekade Kristi gudomliga natur. När Paulus säger om
Hymeneus och Alexander, att de lidit skeppsbrott i tron, eller
när Apokalypsen omnämner nikolaiternas lära och gärningar,
är det tydligen fråga om kristna, som avfallit till gnostisk
villfarelse.
Cerinths gnostiska system skymtar, menar Tegnér, i 1 Joh.
5:6: »Han är den som kom genom vatten och blod, Jesus
Kristus, icke med vattnet allenast, utan med vattnet och blodet.»
Cerinth lärde nämligen, att eonen Kristus förenat sig med
människan Jesus i dopstunden men lämnat honom, då han
gick in i lidandet. Det är denna doketiska uppfattning aposteln
åsyftar, då han framhåller att Jesus är Kristus icke blott i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
