Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 4. De Wette — favoritteologen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
kristendom, som nu kallas ortodoxi. De höga föreställningar
jag fordom haft om Luther och reformatorerna hava blivit
mycket nedstämda. Huru mången Luther behövde vi ej ännu!
Gnostikernas dröm att en ond demiurg skapat och
upprätthåller världen tyckes mig för närvarande tid ej olämplig och
kunde väl bli en så god trosartikel som mången annan.»41
Bland den hemlånade teologiska litteraturen märkes
Michaelis Compendium Theologiæ Dogmaticæ, ett av
neologiens huvudarbeten. När han så småningom övergick till
dogmatiken, har han väl bl. a. studerat denna bok. Ett brev till
Brinkman av den 24 okt. är av allra största intresse: »Vida
anständigare än du använder jag min tid, så till vida nämligen
att jag immerfort studerar teologi, helst dogmatik, varav jag
också dagligen stärkes, tyvärr just icke i tron utan i tvivlet.
Att reformatorernas, väsentligen i polemisk avsikt uppsatta
trosbekännelse blivit antagen såsom en stående form och
grundlag, var en olycka om icke just för kristendomen åtminstone
för dogmatiken. Ty säg mig, vad skulle väl dogmatik vara
annat än redogörelse för det förhållande, vari kristendomen
står till varje särskild tids bildning och åsikter? Ett system
innefattar bibeln ej; den lämnar endast materialierna därtill.
Huru de sammanfogas och vad byggnad därav skall uppföras
måste bero på tidens filosofiska åsikter; och att dessa nu äro
andra än under reformationsseklet, lär ej kunna nekas. På de
sista femtio åren känner jag ingen teolog, värdig namnet,
som varit eller kunnat vara ortodox; ty några omyndiga
kompilatorer kan och bör man ej räkna bland teologerna. De
nu så utskrikna neologernas fel var icke att de avveko från
det antagna lärobegreppet men väl att de sökte rädda
kristendomen från en sida, varifrån den ej kan räddas, nämligen
från det blotta begreppets. Tron på det väsentliga i
kristendomen, t. ex. på försoning, på Kristi gudom o. s. v., är väl
egentligen en ideell tro, snarare av estetisk än intellektuell
41 IV: 469.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
