Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 4. De Wette — favoritteologen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
år efter den första hittills dokumenterade influensen, är av
stort intresse. Han har hunnit förskaffa sig en omfattande
överblick på den teologiska situationen, och sammanhangen ha
efter hand klarnat. Hos de Wette ser han begynnelsen till en
nyorientering inom teologin och menar, att denne tänkare
förtjänar en högre uppskattning, än den som kommit honom till
del. Han inser tillika, vilket väl från början var fördolt för
honom, vari de Wettes styrka och vari hans svaghet som teolog
bestod: han accepterar hans symbolism och refuserar hans
esteticism.
De Wette, prästson från Thüringen, född två år före, död
tre år efter Tegnér, hade redan som yngling sysselsatt sig med
problemet om konstens och religionens inbördes förhållande.
Det var ett i idealismens och romantikens tidevarv älskat tema.
Som gymnasist i Weimar, Herders, Goethes och Schillers stad,
rönte han starka andliga intryck. »Wie viel ich der
Schiller-schen Muse für meine Geistesbildung verdanke», säger han,
»ist nicht zu ermessen. Ist Schwang und Richtung des Geistes
die Hauptsache, so verdanke ich Schiller allés.»45 Inflytandet
från Herder, som på den tiden hade uppsikt över
undervisningsväsendet i Weimar, var icke mindre och för hans religiösa
åskådning högst betydelsefullt. Av honom fick han det
historiska sinnet, som möjliggjorde inlevelse i det förgångnas värld
och gjorde de hänsvunna tiderna till ett »levande förflutet».
Som student i Jena introducerades han av teologen Paulus i
historisk-kritisk bibelforskning och rönte inflytande av
Schel-ling och Fries, som båda voro verksamma där. När han läste
Schleiermachers Reden über die Religion, tändes gnistan
inom honom. Mest betydelsefull blev emellertid influensen från
Fries, när de omsider blevo kolleger i Heidelberg. Levande
personlig kristendom, historisk-kritisk källforskning och
frie-sisk religionsfilosofi utgöra komponenterna i de Wettes teolo-
45 Cit. efter Weiss, Fries’ Lehre von der Ahndung in Ästhetik, Religion
und Ethik, s. 50, noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
