Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 1. De tre övertygelsesätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
mäktiga skickelser.9 Med känslan ordna vi liksom med
förståndet det enskilda under det allmänna, mångfalden under
enheten. Men de regler, efter vilka detta sker, kunna icke som
förståndets begreppsmässigt uttryckas. Något helt annat10 är
det att ställa samman en figurs förhållande under den
matematiska enheten än att i denna figur finna skönhetens
harmoniska utgestaltning. Naturvetenskapsmannen, som betraktar
åskvädret enligt teorin om elektriciteten, är inbegripen i en
helt annan själsverksamhet än den fromme, som skakas i sin
känsla av detta naturskådespels upphöjda majestät och däri
ser den eviga allmaktens blixtrande hand. Här går
människosjälen en högre väg, där kunskapen ej förmår följa med men
stör och förvirrar, om den anspråksfullt tränger sig fram.11
I känsloomdömet eller det estetiska omdömet ordnar jag det
enskilda under det allmänna enligt en begreppsmässigt
outsäglig regel. »Diese unaussprächliche Regel ist die Einheit und
Zweckmässigkeit der Dinge.»12
Vad nu vissheten i människans tre övertygelsesätt angår,
så står det ena de andra icke efter. »Alle diese drey
Ueber-zeugungsarten, auf die Gesetze der menschlichen Vernunft
ge-gründet, haben dieselbe Zuverlässigkeit; ist Glaube und Ahnung
Täuschung, so ist es auch das Wissen.»13 Vetandet har ur
tillförlitlighetssynpunkt intet företräde. Dess övertygelsesätt
återgår på sinnesåskådningens, den matematiska åskådningens
och förståndsbegreppens tre särskilda kunskapsarter. Om vi
9 a. a. s. 12 f.
10 »Etwas ganz anderes» — jämför Otto, Das Heilige, där detta uttryck
ofta användes för att beteckna det numinösas egenart.
11 Rel. u. Theol., s. 13 f.
12 Bibi. Dogm., s. 17. Det ges sålunda både en estetisk enhetsåsikt och
en estetisk ändamålsåsikt. Den förra är den, »nach welcher ich in der
Mannigfaltigkeit der Gestalt und des Spiels freye anschauliche Einheit,
Schönheit und Erhabenheit der Form erblicke». Den senare är den, »nach
welcher ich das Leben und die Geschichte der Menschen nach den
objec-tiven Gesetzen des Zweckes beurtheile.» a. a. s. 17 f.
13 a. a. s. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
