Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 2. Religionsidealet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
schwand alle noch iibrige Furcht vor dem Zorne Gottes, er
stiftete Versöhnung zwischen ihm und den Menschen. Und diess
vollendete er durch seinen Tod, in welchem er die höchste
sitt-liche Verklärung, die höchste Liebe und den höchsten
Gehor-sam bewies, und den Bund besiegelte, den er zwischen sich,
Gott und den Menschen geschlossen hatte. So ward Christus
Mittler einer neuen und zwar der letzten und höchsten
Offen-barung und Stifter der vollkommensten
Religionsgemein-schaft.»38
Denna de Wettes huvudsynpunkt på religionsidealets
reali-sering i kristendomen, där hans andliga frändskap med både
Herder och Schleiermacher skimrar igenom, framställes av oss
så koncentrerat som möjligt. Men det är angeläget att redan
nu poängtera dess vikt och betydelse som nyckel till
teologiproblemet hos Tegnér. Motiveringen för detta påstående kan
icke här förskotteras utan kräver en ingående och noggrann
analys såväl av Tegnérs teologiska studier i allmänhet som
hans beroende av de Wette i synnerhet. Nu är emellertid att
till-lägga, att de Wette icke ens i kristendomen finner sitt
religions-ideal helt realiserat. Också där överbetonas religionens
sanningsmoment på bekostnad av dess skönhetsmoment. »Es war ein
natürliches Schicksal dieser reinen geistigen Erscheinung, dass
irdische leichte Hülle, die sie um sich geschlagen, in der
Auf-fassung durch die Zeitgenossen, und noch mehr durch die
fol-genden Geschlechter sich verdichtete und vergröberte.»39 Det
»förståndiga» betraktelsesättet har hos Jesus själv stundom
vägt tyngre än det ideal-estetiska. De Wette tycker sig se
förståndsåsikten prägla exempelvis Jesu förkunnelse om gudsriket,
om försoningen och om odödligheten. Allra mest i fråga om
den senare. I läran om kroppens uppståndelse är
odödlighetsidén »förnedrad till ett fysikaliskt teorem»! Men det vore också
en orimlig begäran, att kristendomen skulle ha framträtt i
38 Rel. u. Theol., s. 118.
39 a. a. s. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
