Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 3. Symbolismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
symbolisering av dogmat lämpligen exemplifieras med hans
sätt att behandla läran om uppenbarelsen genom Kristus och
bibelns inspiration. Att kristendomen är en gudomlig
uppenbarelse, det är en absolut given trosutsaga, ett ideellt omdöme,
som icke kan med förståndsgrunder bevisas lika litet som den
frommes övertygelse, att Guds hand visat sig i den eller den
händelsen. »Das Göttliche trägt seinen eigenen Erweis in sich
selbst, und wer es nicht anerkennt, kann durch keine Beweisung
überzeugt werden.» Men teologien måste reflektera över denna
trosutsaga, över detta ideella omdöme och söka uppvisa en
allmännelig nödvändighet, som döljer sig däri. Den finner då,
att kristendomen intet annat är än uppenbarelsen av de eviga
förnuftsidéerna i deras största renhet och fullhet. Därmed är
uppenbarelsetron filosofiskt rättfärdigad. Rationalismen är
således intet annat än uppenbarelsetrons filosofiska åsikt. Men
vid sidan av den teologiskt-filosofiska går ju den
teologiskt-historiska reflexionen. Denna kan icke undgå att märka, huru
den religiösa andans utveckling genom kristendomen
väsentligt befordrats, huru kristendomen inlett en alldeles ny period
i religionshistorien och huru den givit åt världen en alldeles
ny religiös riktning. Därmed är uppenbarelsetron också
historiskt rättfärdigad.72 Men i och med detsamma är också
inspirationsdogmen rättfärdigad: att det Gamla och Nya
Testamentets skriftställare äro besjälade av religionens ande, av
helig entusiasm kan blott den förneka, som själv icke vet vad
religion är. Men därmed gör man icke gällande, att deras
insikt är ofelbar. Ty religiös entusiasm har icke omedelbart
något med insikten att göra, eftersom denna är förståndets sak.
Lika litet involverar inspirationstron nödvändigtvis
»wunder-süchtige Vorstellungen» om den helige Andes verkan på de
inspirerade. Sådana föreställningar äro blott trosidéns
uttyd-ning genom förståndet.73
72 a. a. s. 233 f.
73 a. a. s. 234.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
