Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 1. Religion och poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820.
1. Religion och poesi.
Den närmaste uppgiften är att efterforska anledningen till
att Tegnér under dessa tidigare år kom att fängslas av de
Wettes teologi. Man kan också säga, att huvudintresset måste
vara att komma under fund med den teologiska
kardinalfråga, som vid denna tidpunkt sysselsätter honom. Granskar
man hans brev från åren före biskopsutnämningen, får man
besked. Man fäster sig särskilt vid dem som skrevos mot slutet
av 1820 och i början av 1821. Dessförinnan är det mera sällan
han berör religiösa spörsmål i sin korrespondens. Så mycket
märkligare äro de uttalanden, som föreligga i breven från denna
tvåmånaders period. Man får ett livligt intryck av, att den
religiösa frågan vunnit ny aktualitet.1 Belägg för att så är
förhållandet saknas ju icke. Han har nyss skrivit
Nattvardsbarnen och förbereder Försoningen i Fritiofs saga. Den
religiösa grundtonen i dem båda är omisskännelig. Vi kunna för
tillfället lämna den religionssynkretism därhän, som
konstaterats i dessa dikter — att de präglas av nyvunnen religiös
klarhet och kraft är påtagligt. Men i detta sammanhang skulle
vi särskilt vilja fästa uppmärksamheten på två odaterade
predikningar, som vi mena härleda sig från försommaren 1820
och som i jämförelse med den tidigare homiletiska
produktionen bära vittnesbörd om, att något betydelsefullt hänt. Den
ena är en bönsöndagspredikan om »Bönhörelsen», som torde
1 Jfr Werin, Esaias Tegnér, s. 393.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
