Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - IV. Den religionsfilosofiska ståndpunkten 1820 - 3. Tegnér och Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
himlen — på kryckor, detta är också i sin ordning; ty
svagheten är alltid fåfäng och högfärdig.»37
Vid första påseende kunde man mena sig ha anledning
konstatera, att Tegnér gör rent hus med filosofien — och att
han saknade filosofisk begåvning.38 Så mycket mer som han
själv säger i början av sitt brev, att han icke på långt när
förstår allt i Geijers bok, vilket han tillskriver det abstrusa
ämnet och sin vedervilja för all metafysisk spekulation. Intet
misstag kunde vara större! I sin glänsande framställning
bedriver han i själva verket en filosofisk kritik av filosofiska
system. »För övrigt erkänner jag gärna», säger han längre
ned, »att man kan taga filosofien såsom vetenskap i en högre
och rikare betydelse än den egentliga, ja att man även måste
det, så framt armodet ej skall sticka allt för mycket i ögonen:
men i detta fall förvandlas också hela tvisten om filosofiens
förträfflighet till en vanlig ordstrid.»39 Även om han icke
säger det rent ut, så ställer han i verkligheten filosofien såsom
kritisk vetenskap contra filosofien som spekulativ metafysik.
Vi ha redan sett, huru han i sin framställning av Platons
förhållande till poesien kritiserade Platon utifrån Kant, vilket
givetvis icke betyder, att han icke står i skuld till båda. Nu
är det åter igen Kant, som lägger kniven i hans hand, och
utifrån den kritiska filosofiens ståndpunkt gör han ett snitt,
som avskär förbindelsen mellan vetenskap och spekulativ
metafysik: vetenskapen kan ju icke betyda annat än ett system av
vetande och måste således vara bunden inom begreppets
gränser. Den aktuella influensen från de Wette spelar också in.
Man kan skymta dennes distinktion mellan de tre
övertygelse-sätten, när han säger om den diktande förmågan, som är rik i
jämförelse med spekulationen och metafysiken: hon söker ej
37 III: 442 f.
38 Bohman, a. a. s. 24. Förf. påstår, att Tegnér saknade filosofisk
begåvning!
39 III: 445 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
