Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 2. Tegnér och den rationella supranaturalismen - b. Teologin en legitim vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
ortodoxi och att det här är fråga om ett vetenskapligt arbete,
som just i kristendomens eget intresse är av nöden. »Det
gives egentligen ingen stationär vetenskap: vad som står still
förruttnar. Detta gäller även om teologien, åtminstone den
protestantiska, vilken just till följd av sin i bekännelseskrifterna
tydligen antydda idé måste befinna sig i en ständig utveckling.
Det kan ej heller undfalla någon uppmärksam, att rörelsen
inom teologien står i sammanhang med välvningarna inom
andra besläktade vetenskaper, som åter i sin ordning hänga
tillhopa med hela tidevarvets strävande och syftning.»
Teologien är icke längre metafysik, använd på religion,
utan en vetenskap, som legitimt innehar sin plats i
vetenskapernas sammanhang. Den är icke dödskallen över liljan
utan lika litet stationär och lika mycket evolutionär som andra
vetenskaper. Den är icke en isolerad företeelse utan rötter i
kultursammanhanget utan hör tillhopa med tidevarvets
strävanden. Tegnér är icke blind för riskmomenten i teologiens
brytningstid, men han har en frimodig syn på situationen: »Vad
vådan av en sådan utveckling angår, så är väl onekligt, att den
i många fall tagit en riktning, som betydligt avviker från forna
åsikter; men jag är övertygad, att kristendomens sanningar
ingenting äventyra, även vid den friaste prövning. Sedan
dessutom forskningen är lös, pläga spärrningsanstalterna däremot
gagna föga. Den nuvarande striden inom teologien torde väl
ej heller vara så ny, som man i allmänhet tyckes föreställa sig.
I så skarpt och vetenskapligt bestämda former som nu ha väl
motsatserna icke förr framträtt; men egentligen äro de så
gamla som kristendomen, och äldre. Ty de ha ytterst sin rot
i skiljaktigheter i människolynnet, i totalåsikten av livet och
dess förhållande till gudomligheten. Tvisten kan under
växlande skepnad framträda i dagen; men dess grund ligger icke
där utan på botten av människonaturen, i Andens dunkla
djup.»27
27 VIII: 168 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
