Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 4. Tegnér och den spekulativa teologien - a. Kritisk inställning från början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
obekant och hade vid denna tidpunkt icke givit ut sin
dogmatik. Schellingianen Daub, som åtnjöt anseende bland
fosforisternas6 omnämner Tegnér aldrig. Men han har sannolikt
läst Schellings egna skrifter, där denne tillämpar sin
identitetsfilosofi på teologien. I första hand tänker man på Schellings
förut omnämnda skrift Vorlesungen iiber die Methode des
akademischen Studiums, översatt till svenska 1812, där han
verkställer sin historiska konstruktion av kristendomen och
talar om teologiens studium. Men har Schellings framställning
inspirerat Tegnér, så har den enkom inspirerat honom till
kritik. Ty hans historiska konstruktion av kristendomen är
det grundläggande och tillika yppersta exemplet på en
inskruv-ning av kristendomen i ett metafysiskt system under totalt
bortseende från det som för Tegnér, därtill inspirerad av de
Wette, var av vikt att betona: att religionen är en ensak för
känslan och tron.
46 Jfr Kulling, Den svenska romantikens religiösa utveckling,
Samlaren 1936, s. 12: De svenska romantikerna inspirerades utom av Schelling
av hans lärjunge Daub, vilken i Theologumena (1806) och Einleitung in
das Studium d. christi. Dogmatik (1810) hävdade de kristna dogmernas
demonstrerbarhet. Naturligtvis kan Tegnér ha läst Daub, ehuru han aldrig
omnämner honom. Någon teologisk inspirationskälla för Tegnér var han
icke. Att Tegnér i vissa stycken kan ha inspirerats av Schelling förnekas
icke. Men uttalandet om den spekulativa filosofiens ovidkommande tryck på
teologien i jubelfesttalet och liknande synpunkter vid andra tillfällen göra
det nödvändigt att draga teorin om Schelling som teologisk
inspirationskälla i tvivelsmål.
»Vad Tegnér framför allt tillgodogjort sig hos Schelling», skriver
Böök närmast med tanke på de av Albert Nilsson framdragna referaten
av Schellings Bruno och System des transcendentalen Idealismus, Ȋr,
såsom Nilsson och Lamm visat, de platonska föreställningarna; så till
vida är det knappast något nytt element, som kommer in i hans
tankeliv, och man får icke överskatta Schellings inflytande på honom.» Böök,
Esaias Tegnér I, s. 413. Angående Nilssons och Lamms uppfattning se
den förres Svensk romantik och den senares Försoningstanken i Fritiofs
saga, Samlaren 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
