Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 1. Tegnérs Luther-bedömning - a. Upplysningsmässigt porträtt av reformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
bild, som föresvävade de teologiska auktorer, som han ett
tiotal år senare skulle komma att stifta bekantskap med:
Wegscheider och Bretschneider. Den förre skrev på
titelbladet till sin Institutiones Theologiæ: »Piis manibus
Lutheri, Veritatis evangelicae vindicis, Libertatis cogitandi
assertoris . . . qui Rationi Humanae suum jus . . . vindicavit».
Bretschneider utgav till reformationsjubileet en samling
lutherord under titeln: Luther an unsere Zeit. Över en del av
samlingen står rubriken: An die Suprarationalisten und
Rationa-listen. Huvudparten av de under denna överskrift citerade
uttalandena gå ut på att visa, att Luther stod närmare
ratio-nalisterna än deras motpart. Upplysningstidens syn på Luther
och hans gärning har fått ett markant uttryck i följande ord
av Motz, 1700:talets lutherbiograf: »Luther renade den
kristna religionen och sedeläran från den myckna
vidskepelse och de vilseledande föreställningar, med vilka prästernas
härsklystnad hade förorenat den, och utbredde bland
människorna riktigare och värdigare begrepp om Gud och dygd.»11
Horst Stephan har i sin 1907 utgivna bok Luther in den
Wandlungen seiner Ivirche reproducerat de gångna tidernas
olikartade lutherporträtt: ortodoxin betraktade reformatorn
väsentligen som restaurator puræ doctrinæ, pietismen såg
honom främst som en det nya livets tjänare, mot vars
»Welt-offenheit» man dock stod icke så litet kritisk, upplysningen
»klädde honom i 1700:talsdräkt»12 och gjorde honom till en
11 Stephan, Luther in den Wandlungen seiner Kirche, s. 60.
12 Jfr Aulén, Reformatoriska motiv inom den senare lutherska
protestantismen, s. 27. — Den upplysningsmässiga synen på Luther var vida
utbredd och mycket seglivad också i Sverige. Ett karakteristiskt och
upplysande exempel därpå föreligger i J. M. Almquists uppsats av 1833 om
»Lutheranismens förhållande titi vår tids christliga öfvertygelsen vilken
föranledde Tegnér att tillskriva förf. Detta brev, som vi få anledning att
återkomma till, är synnerligen instruktivt för bedömandet av Tegnérs
teologiska problematik. Almquist anser Luther som teolog mycket
underlägsen Erasmus och Melanchton: »Icke utan skäl har man anmärkt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
