Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 1. Tegnérs Luther-bedömning - a. Upplysningsmässigt porträtt av reformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
välvning av hela andens värld. Den var förvisso en sådan.
Men Luthers »kopernikanska omvälvning» innebär, som
Anders Nygren gör gällande, att han i motsats till varje
egocentriskt orienterad religion sätter ett rent teocentriskt
gudsförhållande.13
När Luther talar om förnuftet, ratio, och det gör han ofta,
betraktar han det icke bara från humanistisk synvinkel och
som uttryck för människans teoretiska inställning och
verksamhet utan framför allt ur religiös aspekt och som uttryck
för människans naturliga religiösa värdering.14 Det blir för
honom en religiös princip, utgångspunkten för det egocentriskt
orienterade gudsförhållandet. Man kan säga, att Luthers
»stora tanke» åsyftade raka motsatsen till det Tegnér gör
gällande. I stället för en fredlig gränsreglering mellan ratio
och revelatio, en förlikningsakt mellan gudomligt och
mänskligt, är det för honom fråga om en oförsonlig konflikt, en
kampfylld uppgörelse. Han kämpar lika tappert contra
ratio-nem som contra legem i det välförstådda intresset att klart
säga ifrån, att det icke ges någon människans väg till Gud
utan endast en Guds väg till människan. Förnuftet och
rättsordningen höra nämligen för Luther på det intimaste
samman som gemensamt uttryck för den naturliga människans
värderingssätt i religiöst avseende. Känner hon icke till
rättfärdiggörelsens artikel, så försöker hon själv utifrån sina
naturgivna resurser upprätta ett gudsförhållande: antingen
vill hon med förnuftets måttstock fatta Gud eller också med
gärningar försona honom.15 Denna egocentriska strävan går
stick i stäv mot den teocentriska frälsning, som Luther funnit
i evangeliet. På det område, där tron och förnuftet mötas i
Luthers tänkande, in loco iustificationis, är det icke fråga
om fredlig gränsreglering utan om strid på liv och död.
is Nygren, Den kristna kärlekstanken, senare delen, s. 500.
14 Bring, Teologi och religion, s. 41.
15 E. A. Lat., Gal. 1, s. 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
